Lapinlunas Jalokivi

"Aske"

Aske bor hos Erik & Emelie i Umeå

Hd: A

Ed: UA

Ögon: ej lyst

Prcd/pra: Fri genom föräldrar

Patella: UA

Askes Galleri

Aske 1 år!

Ett år! Vi kallar fortfarande Aske för ”Valpen” här hemma, vilket han också verkar lystra till (var tvungen att testa i skrivande stund). Det har varit väldigt roliga 10 månader vi har haft hittills och det bästa är ju att det bara blir roligare ju längre tid som går. Han är allas bästis, och det vore ingen match att sno den här hunden! Jagar någon ny person honom ett varv runt huset så är han först att hoppa in i bilen när personen senare ska åka hem, och sedan får man lyfta ut en spjärnande hund ur knät på föraren/passageraren för vi vill ju gärna ha honom kvar.. När någon går ut genom ytterdörren står han två sekunder senare på matte eller husses kudde (ibland med väldigt leriga tassar ja) för att det är bästa platsen att spana ut mot parkeringen, snabbaste vägen upp är över gaveln som han skuttar över och är han riktigt ivrig så landar han på fönsterbrädan. Han älskar att pussas i öronen och bli kliad på magen och favoritgodiset är köttbullar, som han för övrigt också lystrar till.

Under valpkursen fick vi i uppdrag att lära honom tricket ”stegra” och det är fortfarande hans favorittrick, han brukar oftast stå på bakbenen om han vill ha godis, eller gos. Det är alltså inte sällan man får en riktig björnkram av honom, eller att han ställer sig och tar tag i ens hand för att stödja sig, gullehunden. Jag är så impad över hur duktig och förstående han är, otroligt lättlärd (och lättglömsk i vissa fall) för jag och Erik som ingen av oss är särskilt hemma på hundträning har lyckats få oss en hund som kommer när man ropar, allt som oftast lyssnar när han är lös och en annan hund kommer, och som inte lämnar gården om han inte får lov till det.

Ett av de fåtal besvären vi har är att han hoppar en del och det tror vi är just för hans stå-på-bakbenen förtjusning som han förknippar med beröm, ett annat är att han sedan vi i våras flyttade till hus har blivit skällig på förbipasserande hundar, vilket vi antar beror på att han träffar färre hundar nu. Förhoppningsvis får han en valpkompis hos sin daghusse och dagmatte inom kort! Vi kan inte annat än vara hur glada som helst över vår bästa kompis och det ska bli så kul att kunna ta med honom på lite äventyr denna sommar, det vore även roligt att börja träna lite spår och sådant här framöver!